Att spela på målskytt är en populär spelform när det gäller sporter som fotboll och ishockey. Det finns några olika varianter som ”Första målgörare”, ”Nästa målgörare” och ”Att göra mål i matchen”. Oavsett vilket är det bra att känna till grundläggande statistik för hur målskyttet är fördelat mellan lagets och ligans olika spelare.

Hur stor andel av målen står de notoriska målskyttarna för?

De som oftast gör mål har låga odds, vilket gör att en del hellre spelar på en mittfältare (om vi pratar fotboll) för att få högre odds. Frågan är då hur målskyttet fördelas mellan de mest utpräglade målgörarna och de som målar sporadiskt.

Under säsong 2013/2014 gjorde en spelare i genomsnitt 3,45 mål i La Liga. Målsnittet drogs förstås upp rejält av skyttekungarna och en av dessa var Ronaldo som stod för 31 mål. Om vi utgår från denna statistik var det alltså nästan nio gånger större chans att Ronaldo gjorde mål än någon annan spelare (givetvis skulle man kunna få en mer exakt siffra om man jämförde statistiken för varje annan specifik spelare som deltog i matchen i stället för hela ligans genomsnitt kontra Ronaldo, men vi nöjer oss här med ett förenklat exempel).

Efter vi kunnat konstatera sådana förhållanden har vi också en bättre bas för att beräkna värdet i olika odds. I de flesta fall kommer de andra spelarnas genomsnittsodds inte vara nio gånger högre än Ronaldos och det kommer därmed ofta vara ett visst undervärde på alternativa målgörare.

”De stora spelarna kliver fram i de stora matcherna” – sant eller falskt?

Klichéer inom sportens värld är inte svårfunna och vill du bli en framgångsrik spelare behöver du kunna avgöra skillnaden mellan en kliché och ett välgrundat påstående. Stämmer då det ofta uttrycket att de stora spelarna ”kliver fram i de stora matcherna” eller ”presterar som bäst när det betyder som mest” (vilket i båda fallen implicerar att de bidrar med matchavgörande prestationer och vilket i fotboll i första hand är mål)? Låt oss gå till den största matchen av dem alla: VM-finalen …

VM-finalen 1986 mellan Västtyskland och Argentina: Maradona bar fram Argentina till finalen genom flera oförglömliga insatser. Han var dock något blek i finalen och bidrog endast med ett assist till Argentinas tre mål.

VM-finalen 1992 mellan Västtyskland och Argentina: Kvaliteterna hos Maradona var visserligen inte lika betrodda som de varit under tidigare år, men han hade ändå visat stor klass under turneringen och sågs därför som största hotet mot Västtyskland. Maradona lyckades dock inte producera något mål och Västtyskland vann.

VM-finalen 1998 mellan Brasilien och Frankrike: Trots att Frankrike hade hemmaplan var Brasilien stora favoriter och detta mycket tack vare Ronaldo som redan gjort fyra mål i turneringen och vid denna tid var fotbollsvärldens störste. När lagen vandrade ut på spelplanen sågs Ronaldo dock inte till, han hade – enligt vad som senare framgick – före match fått ett epileptiskt anfall som sades bero på för mycket TV-spelande.

VM-finalen 2006 mellan Italien och Frankrike: Zinedine Zidane får betraktas som den största stjärnan och han gjorde förvisso ett tidigt mål på straff, men efter Italien sedan utjämnat kom matchen att avgöras på straffar där Zidane något snöpligt inte ens fick stega fram till straffpunkten eftersom han blivit utvisad. Den som fällde det slutliga avgörandet genom att slå in femte straffen för Italien var Fabio Grosso.

VM-finalen 2014 mellan Tyskland och Argentina: Ingen kan påstå något annat än att den största stjärnan inför denne match hette Lionel Messi. Messi bjöd dock varken på mål eller assist i matchen som vanns av Tyskland.

Detta är som framgår valda exempel och det går även hitta exempel på när ”en stor spelare klev fram och avgjorde”, vilket skedde 2002 då Ronaldo gjorde två mål i finalen eller i VM-finalen 2010 då Andrés Iniesta såg till att Spanien vann genom ett mål i förlängningen. Utifrån exempel – om än få – går det ändå finna indikationer på att det är långt ifrån regel att den stora spelaren avgör de stora matcherna.

Bookmakerns marginal

Att jämföra spelmarknader är grundläggande och något du alltid bör göra innan du väljer att spela.

Om man bara ser till bookmakerns marginal är spel på målgörare ett dåligt alternativ i jämförelse med andra former som 1×2 eller resultat där de relativa oddsen oftast är högre. Om detta beror på att oddssättningen för målskyttar anses som extra osäker eller att spelsajterna vet att det tar längre tid att beräkna marginalen än för många andra spelformer kan spekuleras i.

När det sedan gäller valet mellan ”Första målgörare” och ”Att göra mål i matchen” brukar det sistnämnda ha ungefär hälften sett till odds, vilket därmed bör betraktas som det större värdet – om inte annat kan det vara en aning förargligt om den du tippat på som första målgörare gör andra målet.

Källa:
Statsbomb.com, http://statsbomb.com/2014/10/goal-scoring-and-assist-distributions-across-leagues/