Spel utan pengar och spel med pengar är två olika saker. Du kan spela poker exempelvis utan pengar, men det förtjänar inte att kallas gambling eftersom som en del av de psykologiska dimensioner som är förenade med gambling inte ingår. Det är när pengar finns med i bilden som en rad psykologiska moment införlivas. Om du spelar med pengar bör du känna till en del av vad de psykologiska aspekterna innebär.

Beslutsteorin och illusionen av lika värde

Vad många spelare aldrig reflekterar över är vad ett vinnande kontra ett förlorande vad får för konsekvenser i form av vår syn på det återstående spelkapitalet. Låt säga att du har 50 procent vinstchans (t.ex. en slantsingling) och får oddset 2,0 som gör att värdet på spelet är neutralt. Med andra ord om du spelar på klave till oddset 2,0 kommer du i längden att gå plus minus noll (varannan gång förlorar du din insats, varannan gång dubblar du den).

Men vad som är likgiltigt ur ett matematiskt perspektiv är inte likgiltigt ur ett psykologiskt. Låt oss se på två utfall:

1. Vi har 100 kronor totalt och spelar 10 kronor på klave och förlorar, vi har 90 kronor.
2. Vi har 100 kronor totalt och spelar 10 kronor på klave och vinner, vi har 110 kronor.

Det finns en dold asymmetri i det till synes symmetriska. Skillnaden att differensen, i detta fall 10 kronor, är större sett till vårt återstående kapital då vi förlorar (1/9) mot då vi vinner (1/11).

Det är alltså ingen god idé att satsa på vad av denna typ eftersom nyttan av ökningen kontra minskningen av spelkapitalet skiljer sig åt. Matematikern Daniel Bernoulli som på 1600-talet var en av upphovsmännen till Beslutsteorin skulle avråda dig från detta slags vad på grund av dess nyttovärde.

Riskaversion

Riskaversion är ett begrepp som avser vår motvilja mot att ta risker. Riskaversionen varierar hos olika personer på grund av personlighet och andra yttre omständigheter.

Genom att yttre omständigheter är en faktor kan en persons riskaversion öka och minska temporärt. Den kanske främst yttre omständigheten är det här fallet är spelarens ekonomi. Riskaversion anses minska då en ökning av det personliga kapitalet ökar. Genom att vi har större ekonomiska resurser kommer vår riskaversion dämpas, vi är med andra ord inte lika oroliga för att förlora lite pengar och är mer villiga till investeringar.

Detta är, i relativa mått, något positivt – det har varit värre om det motsatta gällt.

Någon kanske invänder att den som allra mest behöver pengar är den som har väldigt lite och därför borde detta framkalla de största incitamenten till risktagande. De som stort tillika akut behov av pengar kan ibland vara villiga att ingå i situationer med hög risk. De styrs dock av extrema omständigheter och den klassiska ”har-inget-att-förlora”-situationen.

Jämförelsen som gjordes innan i riskaversion gäller främst dem med en ”normal ekonomi” (dvs. i närheten av snittet) kontra de med bättre.

Viljan till förändring

En starkare kraft i våra beslut än från vår rådande ekonomiska situation är dock den kring i vilken grad vår ekonomiska situation kan förändras. Då vi talar om psykologi är referenspunkten alltid en viktig grund för våra beslut. Det är inte vår reella situation som bestämmer våra handlingar utan hur den upplevs varifrån vi betraktar den.

Detta är något som kan gäcka oss medan spelet pågår. Om vi ingått i en undersökning och en av frågorna på formuläret var: ”Hur mycket hade det krävts att du vunnit för att du skulle bli nöjd och sluta spela” då kanske vi fyllt i en summa. Fast om vi sedan vunnit denna summa vid spelbordet hade vi inte längre jämfört våra framtida utsikter med 0 (vår vinst innan spelet börjat) utan med x (vår vinst efter att spelet påbörjats).

Detta fenomen är en mycket vanlig orsak till att spelare inte slutar spela medan de ligger på plus utan när de ligger på minus. Detta ibland trots att de under spelet gång i själva verkat låg på så pass mycket plus som de innan de började spela hade ansett vara en tillräckligt bra vinst för att nöja sig och växla in markerna i pengar (om vi ser hur det går till på ett landbaserat casino).

Du bör alltså vara medveten om att när du börjar vinna ändras också dina perspektiv och preferenser.

Vinna eller förlora spelar roll – oavsett marginal

Det sker förstås också saker med dig när du börjar förlora. Ett exempel på hur pengarnas värde kan ändras är det symboliska i att sluta som vinnare eller förlorare.

Medan du vid efter vinst på 100 kronor (alla summor som används här är bara tänkta som exempel medan storleken på summor givetvis kan spela roll beroende på personen) nedskriver din värdering av 100 och vill vinna hundra till kommer du vid en situation där du ligger 50 minus vara väldigt nöjd bara du kan hamna 1 krona plus. Att gå från -50 kronor till +1 kan vara minst lika eftersträvansvärt som att gå från +100 till +160. Det är här det symboliska i att vara en vinnare eller förlorare ger sig till känna.

Detta kan dock vara en psykologisk fälla som inlåter oss att öka riskbenägenheten. Plötsligt är vi beredda att göra mycket för att vinna dessa 51, endast för att vi råkar ligga 50 back.

Vi kan utelämna möjligheten att casinot stänger (casinon stänger aldrig), men kanske börjar vi bli trötta eller har andra saker att göra. Men vi vill först hinna med att vinna de 51 kronorna som tar oss över skiljelinjen mellan vinst och förlust. Vad göra? Jo, vanligt är att insatserna höjs och det kan sluta med att den relativt lilla förlusten som vi av psykologiska skäl hade så svårt att förna oss med blir en förlust som vår ekonomi har svårt att förena sig med.

Källor:

Against the Gods: The Remarkable Story of Risk av Peter L. Bernstein

Bilden är en teckning av McKenna med titeln Gambling Man